I Solen utanför verandan. Gömmer sig i gräset i fall faror hotar.
Flera gånger när jag gick förbi verandan fräste det till. Jag hade gått för fort och för nära. Jag såg dem inte, de gömde sig ganska väl.


Igelkott ungar knallar omkring på egen hand när de blir fem till sex veckor gamla, de söker sig längre och längre bort från boet tills de känner sig stora nog att ge sig av på egna äventyr.
Här hemma var det en som först tog steget ut mot stora värden. Från verandan till baksidan av vårat hus, genom syren och schersmin buske. Lite i taget, och alltid tillbaka för att äta med mor och syskon.
Tills han en dag inte gick hem alls. Jag är övertygad om att det var en han, med stora framtidsplaner på långa promenader i vårt grannskap.

Jag fotograferade dem ganska flitigt. Men de vande sig nog aldrig riktigt vid min närvaro. 
Det är någonting jag var glad över. 
För hur mycket jag ville sitta och titta på dem försökte jag hålla mig därifrån och inte blanda mig i för mycket förutom bjuda på maten. De är ju vilda djur. De skall ju inte bli tamdjur i min familj, och lära sig akta sig för människor kan rädda deras liv en dag.

 


Syskonen på väg ut från verandan
Jo, det är två.
Om man tittar riktigt ordentligt....

 <<TILLBAKA FORTSÄTT>>

EKORRE :: IGELKOTT :: VINBERGSSNÄCKA :: TRÄDGÅRD :: MIX

 

TILLBAKA

 


 

 


MÄNNISKOR :: KATTER :: BLOMMOR :: TRÄDGÅRD  :: LÄNKAR ::  MR SANDERS ::  MAIL :: INDEX