Det var helgen i juni 2006 då sommaren började på
allvar.
Himlen var klarblå och värmen hade äntligen anlänt.
Klockan var halv tolv på förmiddagen.
Jag låg ute och solade på gräsmattan och stundtals stod jag
vid mitt trärdgårdsbord och planterade pelargonerna som stått
inne under vintern och nu skulle ut på grönbete..
Jag låg på rygg och hörde hur det prasslade i buskarna bakom
mig.
Jag tittade upp och en igelkott kom vandrande.
Vad kul tänkte jag.
Första igelkotten jag sett denna sommar vid denna tid på
dygnet.
Alla andra igelkottar jag sett under våren hade dykt upp på
kvällstid.
Igelkotten haltade. Stannade upp och kliade sig.
Då föll han på sidan, reste sig upp igen och knallade vidare.
Vad komiskt tänkte jag, han går precis som "Enöga"
förra sommaren!
Jag gick upp och gick fram mot igelkotten för att säga hej och
sedan gå in och hämta lite kattmat utifall den ville ha.
Precis som jag brukar när en igelkott prasslar runt i
trädgården.
Döm av min förvåning när jag ser att DET ÄR
"ENÖGA"!!!
Han försvann i augusti 2005 och inte trodde jag att jag skulle
få se honom igen!
Jag rusade in och skrek -"Enöga" är här!! Hämta
kameran!!
Jag hämtade mat och sambon kom ut med kameran!
Visst var det han?! Ja det var det ju!
Igelkotten från sommaren 2005 som blivit av med ögat och
örat.
Det svårläkta såret och den haltande gången.
Han hade klarat sig!
Var har han varit så länge?
Oj, vad kul!
Han åt för glatta livet. Såg ut som han inte ätit på en
månad!
När han var mätt knallade han in under Schersmin busken och
lade sig.
Och flera timmar senare såg jag att han låg kvar där.
|
